Över axeln

Jag och Olle följde med "farmor" och tittade på ett fint gammalt hus. När jag stod som bäst på huk, hade ställt in kameran och tyckte att NU hade jag världens fotoläge...så började O att klänga på min rygg. Jag slängde bak kameran över axeln och chansade...

Det blev rätt bra ändå, fast jag inte har ögon i nacken. Suddigt och med skärpepunkten på min huv-kant...men me like.

Nu ska jag packa inför morgondagens pyssel.
Inte en scrapping sak så långt ögat når, däremot en dusk med tyger och symaskinen.
Jag är medlem i en syförening, jag drar nog ner medelåldern med sisodär 20 år eller så :)
Men det är så himla trevligt. Fyra gånger per år samlas ca 80-110 damer och syr (quiltar) antingen efter eget huvud eller efter dagens kursmaterial.

Det är inte alls olikt de supertrevliga Marorna Brunkullan Scrap & Card brukar anordna.
Man packar ner allt man äger, men väl på plats pratar man mest en massa gojja med trevliga deltagare och köper sig pank i butiken. Får oftast inte så mycket gjort. Men kommer hem med ett leende på läpparna, massor av inspiration och somnar strax innanför dörren av pur utmattning.

* Vinkevink*